Medberoende kan definieras som att ha fastnat så djupt i beteenden av att hjälpa andra och ta hand om andras behov att man tappar kontakten med sina egna känslor och behov. Det finns ett uppskruvat inkännande och överansvar gentemot andra. Gemensamt för medberoende är ofta följande drag:
- Känner andras behov, men har svårt att känna sina egna behov
- Svårt att skilja på egna och andras känslor
- Hjälper andra mer än man egentligen mår bra av själv, och känner sig på så sätt viktig eller omtyckt
- Svårt att sätta gränser, har svårt att stå ut med att andra inte är nöjda och glada
- Dålig självkänsla
- “Fyller sig själv med andra” för att slippa känna egna inre jobbiga känslor
- Tappar bort sin egen vilja i en relation, vill istället samma sak som partnern
- Har svårt att ta emot – det känns tryggare att ge
Människor som lider av medberoende får ofta problem med kärleksrelationer, utmattning eller känslor av tomhet och avsaknad av mening. Då är det klokt att söka terapi för hjälp.
Bakgrund till medberoende
Medberoende brukar utvecklas när man som barn växer upp med vårdnadshavare som har påtagliga brister i sitt föräldraskap, t ex p.g.a. alkoholism, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning eller någon annan starkt negativ företeelse som upptar föräldern. Föräldern är inte närvarande för barnets känslor och behov, utan barnet får istället skaffa sig trygghet genom att ta hand om förälderns behov. Om föräldrarna inte kunnat se känslorna och behoven hos sitt barn kan inte heller barnet lära sig att se dem. På grund av bristen på spegling och kärleksfull närvaro fylls barnet med känslor av otillräcklighet och skam.
Ursprungligen förknippas termen medberoende med att vara närstående till en alkoholist och drogberoende. Men om inte grunden till medberoende redan finns i oss så dras vi inte lika lätt in i en medberoende-relation.
Att bygga upp relationen till sig själv
Vi kan ha olika starka drag av medberoende så ett första steg i terapin är att utforska hur medberoendet yttrar sig och ställer till det i det egna livet. Sedan brukar terapin handla om att dels förändra sina destruktiva beteendemönster, och dels om att bearbeta och läka orsakerna till dessa beteendeförsvar. En viktig del i detta blir att bygga upp relationen till sig själv – att känna sina egna känslor, behov och hitta till självrespekt och självmedkänsla. När du känner dina känslor fullt ut kan du agera istället för att reagera. I arbetet med medberoende integrerar jag olika terapiformer.
Obs! Jag arbetar primärt med klientens egna psykologiska drag av medberoende. Ej med anhörigproblematik. Om du ännu inte har satt gränser gentemot en anhörig med beroende eller psykisk ohälsa utan försöker kontrollera personen, så rekommenderar jag att du t ex går ett 12-stegsprogram i medberoende eller en anhörigkurs först.